Salmos 57

¹ För sångmästaren, "Fördärva inte", en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.

² Var mig nådig, Gud, var mig nådig!Ty till dig flyr min själ,under dina vingars skugga tar jag min tillflykttill dess att faran är över.

³ Jag ropar till Gud, den Högste,till Gud, som gör allt för mig.

⁴ Han sänder sin hjälp från himlen och frälsar mig,när jag smädas av mina förföljare. Sela.Gud sänder sin nåd och sin sanning.

⁵ Min själ är omgiven av lejon,jag måste ligga bland eldsprutare,bland människor som har tändersom spjut och pilaroch tungor skarpa som svärd.

⁶ Visa din höghet över himlarna, Gud,och din härlighet över hela jorden.

⁷ De lägger ut nät för mina fötter,min själ böjs ner.De gräver en grop för mig,men de faller själva i den. Sela.

⁸ Mitt hjärta är frimodigt, Gud,mitt hjärta är frimodigt,jag vill sjunga och lovprisa.

⁹ Vakna upp, min ära,vakna upp psaltare och harpa!Jag vill väcka morgonrodnaden.

¹⁰ Jag vill tacka dig bland folken, Herre,jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.

¹¹ Ty din nåd räcker upp till himlenoch din sanning ända upp till skyarna.Visa din höghet över himlarna, Gud,och din härlighet över hela jorden.